Vet ni vad jag har gjort!? :D jag har börjat skriva noveller! HaR kännt rätt länge att jag fått lite kli i fingrarna när det ploppar upp historier i huvudet. Men nu har det äntligen kommit till krita. Och om jag ska vara ärlig är det skit kul! Just nu håller jag på med den trejde novellen faktiskt och jag tänkte lägga upp ett litet smakprv från den första jag skrev.

När jag kommer in ser jag att han lyckats somnat om. Jag ler för mig själv igen och står där ett tag och bara tittar på honom. Jag beundrar honom och tänker att han är så otroligt vacker där han ligger med munnen halvt öppen och snarkar lätt. Han hatar när jag kallar honom vacker men i mina ögon är han verkligen det.
”Killar ska inte vara vackra” brukar han säga ”de låter så mesigt, killar ska vara snygga och tuffa” Jag brukar bara skratta mot hans argument om hur tuffa killar är och hur de tappar status genom att bli kallade vackra. Jag vet att han tar åt sig av komplimangen ändå trots hans argumentationer. Det syns på honom hur han lyser upp och malligheten tar vid. Därför orkar jag inte tjafsa emot.
Jag ställer försiktigt brickan på sängbordet och sätter mig på kanten av sängen. Lägger min hand på hans kind om smeker honom lätt över hans läppar med min tumme. Han vrider lite på huvudet och jag ser att han börjar vakna till igen. När han öppnar ögonen ser jag in i de och ler. Han ler tillbaka och jag böjer mig ner för att kyssa honom. Men innan jag hinner ner hör jag hur hans mage kurrar och jag fnissar till lite.
”Frukost beställt var det” säger jag och reser på överkroppen igen. Han vänder sig om på sidan och lutar sig mot handen med armbågen mot kudden.
”Mmm, vad gott. Tack älskling” säger han och pussar lätt min hand. Sen sätter han sig upp med ryggen mot väggen och klappar med handen på sitt knä. Jag kryper upp i hans famn och låter han hålla om mig.
”Jag…jag älskar dig” viskar han då. Nästan helt ohörbart men jag hörde det allt. Jag tittar upp mot honom och han tittar in i mina ögon och jag ser hans uppriktighet i hans.
”Jag vet att det kanske kommer lite helt plötsligt och du behöver inte säga til…” börjar han men jag hinner avbryta honom med min kyss. Efter kyssen ser jag in i hans ögon och ler.
”Jag älskar dig med” säger jag och lutar mig mot hans bröst igen. Wow, tänker jag för mig själv. Jag trodde verkligen inte att jag kunde vara lyckligare än vad jag redan var. Men nu visste jag att jag haft fel. För ingen kunde någonsin vara så lycklig som jag var nu.


Är tacksam för respons! :D